Sitter och går igenom bilder på datorn och öppnade foldern “surf”. Minnena från vårens surf-resa med Sunshine Stories omfamnar mig och i samma sekund då jag såg bilderna kickade längtan igång… Längtan efter att sitta där på en bräda och blicka ut över Indiska oceanen i väntan på den perfekta vågen. Kanske är det då jag känner mig som mest levande och närvarande.
Jag älskar att vakna upp i djungeln av skrikande apor innan solen gått upp. Jag dricker en kopp starkt örte och käkar en banan. Värmer försiktigt upp mina stela axlar med ett mjukgörande yogapass för att sen lasta jeepen med brädor.
Sitter en stund i skuggan av en palm och studerar vågorna och filosoferar om livet. Solen har just gått upp och jag känner mig lugn men samtidigt pirrig i hela kroppen. Spänner fast leashen. Hoppar upp på min fina rosa bräda och paddlar ut mot vågorna med något ömma axlar men med ett leende inombords.
Jag ser en våg jag vill fånga, jag börjar padda inåt. Jag paddlar hårdare och mer intensivt tills jag känner knuffen av vågen som rullar in under brädan, tre tag till och jag glider fram med vågen.
Wow, jag är uppe och ett med vågen, adrenalinet pumpar och lyckan av att lyckats värmer hela mig inifrån. Frihets känslan, den är obeskrivlig! Paddlar ut igen och väntar på nästa våg….
Jag är inte rädd för havet men ibland känns det läskigt att lämna över kontrollen till havet, för det är havet som styr allt. Älskar hur surfningen får mig att steppa ur min comfortzon och tvingar mig att tänja på mina gränser. Surfen är den bästa egoboosten jag vet och jag älskar känslan av att känna mig stark och oövervinnlig efter att ha fångat den där vågen.
Tack Lin och Petter på Sunshine Stories för den bästa surfen någonsin!
